Kategorier
Nocturum NY

Nykterhet som varumärket

Deltog i morse på ett seminarium på IFL (Institutet för Företagsledning) om personliga varumärken. Föreläsaren, Catarina Tågmark, förde ett resonemang om att behovet av personliga varumärken ökat på grund av att vi inte lägre har tid (främst inom arbetslivet) att visa vad vi går för. Anställningstiderna blir kortare, vi har telefonkonferenser istället för möten, vi skickar epost till alla samtidigt istället för att ha personliga samtal m.m. Den nya teknikens fördelar är flera men nackdelen är att möjligheten att göra ett personliga intryck minskar. Därför kan man ha nytta av att bygga sitt personliga varumärke.

Om man ska bygga sitt personliga varumärke föreslår hon att man arbetar ”Inside – Out”. Alltså att man går igenom sina inre drivkrafter och sin personlighet och bygger sitt varumärke utifrån de karaktärsdrag och egenskaper man har som man tycker är bra. Detta i motsatts till ett ”Outside – In”-perspektiv som skulle innebära att man tittar på omvärlden och ser vad det finns för behov man kan fylla. Det senare är bra när det handlar om produkter, men förlorar i äkthet när det handlar om människor, menade föreläsaren.

Självklart finns en rad modeller och analysverktyg man kan ta till för den som vill göra en seriös ”varumärkesplattform” för sig själv. Det vanliga är nog, än så länge, att människor inte ser sig som ett varumärke men ändå positionerar sig intuitivt, ibland tursamt med gott resultat och ibland oturligt med negativt resultat.

Detta föredrag fick mig att reflektera över varumärket Sofia Modigh och varumärket Nocturum. Konstaterade ganska snabbt att begreppet nykterhet säkerligen associeras med både mig och Nocturum. Det positiva för min del är att det är äkta. Jag är nykter, har alltid varit och kommer med stor sannolikhet alltid att vara. Det håller alltså över tid.

Sen kan nykterhet av olika grupper uppfattas olika; som ett hot mot den egna alkoholkonsumtionen, som en trovärdighetsfaktor att man lever som man lär, som något tråkigt, som ett nyktert=redigt perspektiv eller som en fråga om tillförlitlighet – någon man kan lita på eftersom den alltid är nykter.

Att det uppfattas olika är en av Nocturums drivkrafter. Att man kan vända och vrida på alkoholfrågan ur olika perspektiv. Namnet Nocturum valdes för att det kan härledas till nykterhet på olika sätt och för att det andas futurum – alltså framtid, det nya och outforskade som varje dag innebär.

Slutsats; nykterhet funkar som varumärke både för mig och Nocturum.

/Sofia

Kategorier
Nocturum NY

Åboresan – alkoholistens paradis

Åkte i helgen tillsammans med några vänner på en kryssning till Åbo. Inget i mitt gäng var intresserad av alkohol utan vi tog en kryssning för att hinna umgås, äta god mat, prata och dansa.

Att vi erbjuds vin till billigt pris på restaurangen tycker jag inte är konstigt på en Åboresa. Däremot tycker jag servitörens kommentar ”Vad tråkigt!” är oprofessionell. Nu hade vi två luttrade före detta alkoholister i vårt sällskap som glatt förklarade att de redan druckit för mycket i sina liv så situationen avlöpte väl.

En timme in i måltiden sneglar jag på ett äldre par vid bordet bredvid. En sekund senare fullkomligt rasar den äldre damen ner på golvet. Min första tanke: Hjärtinfarkt! Min andra: ABC -Andning, Blödning, Chock! Vi och personalen rusar fram. Kvinnan är vid medvetande men fullkomligt lealös. Hon pratar bara finska så restaurangpersonalen får ta vid. Efter en stunds bökande stapplar hon med hjälp av sin man och personalen iväg från restaurangen. Hon var ”bara” full, så full att hon inte kunde sitta på sin stol och äta sin beställda middag.

På kvällen roar vi oss, dansar, dricker drinkar (alkoholfria) och skrattar och skojar. Sent går vi och lägger oss. På morgonen när jag och min man kommer till frukostmatsalen, i sista sekund, välkomnas vi av en servitör som säger ”Ett glas mousserande?”. Vi tackar artigt nej. Och jag tänker: vem vill ha ett glas mousserande vin till frukost. Vi kommer hem till kvällningen och har haft roligt. Precis som vi tänkt har vi ätit – närmast frossat – dansat, pratat och skrattat.

Så här dagen efter slår det dock mig att en kryssning av detta slag måste vara alkoholistens paradis.

En alkoholist på en Åboresa behöver inte smussla med flaskorna, ljuga om hur mycket han/hon druckit, skylla på att en kompis fyller 50 år, tugga tuggummi eller äta halstabletter för att dölja alkohollukten, manipulera och trixa för att serveras en återställare på morgonen eller fundera på hur ”festen” enklast ska fortsätta. Dragkärrorna köps färdiglastade i taxfreebutiken.

Det är alltså ”fritt fram” och lite till. Frågan är om det är en etiskt försvarbar affärsidé att erbjuda alkoholister ett paradis?

/Sofia Modigh

Kategorier
Nocturum NY

Dricker inga muslimer alkohol?

Många av oss har en bild av vad medlemmar i olika organisationer, religioner eller partier står för. Det kan vara attribut vi associerar med en viss partitillhörighet eller förhållningssätt med en viss religion. På 80-talet var vi t ex många som associerade s.k. näbbstövlar med miljöpartiet.

Idag är det många som associerar muslimsk tro med ett totalt avståndstagande till alkohol. Det är ju inte så konstigt eftersom det finns tydliga regler i islam mot alkoholkonsumtion. Emellertid är ju en regel lätt att uttala men inte alltid lika lätt att följa. Sannolikt är det så att även personer som starkt känner sig som muslimer dricker alkohol. Kanske inte offentligt, kanske bara när nöden så kräver, kanske i hemlighet eller kanske ofta och mycket.

Men kanske är det också så att den muslimska rörelsen i Sverige är en omedveten nykterhetsrörelse. Det har faktiskt spekulerats om att den ökade ungdomsnykterheten i CAN:s skolvaneundersökningar kan hänga samman med det ökade antalet svenskar som är muslimer.

Ur ett folkrörelseperspektiv kan man säga att den muslimska rörelsen är hyggligt stor. Rörelsen består av organisationer, församlingar, folkhögskola, ungdomsförbund m.m. Precis som de klassiska folkrörelserna – arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen. Vi på Nocturum, som gillar nya perspektiv på alkoholfrågan, funderar därför på hur lätt eller svår alkoholfrågan är att hantera för den muslimska rörelsen i Sverige. Vilket syn på alkohol förmedlas? Av vem? Finns skillnader i synsätt och spelar det i så fall någon roll? Vi är nyfikna och bjuder gärna in till samtal.

/Sofia, verksamhetsansvarig Nocturum

Kategorier
Nocturum NY

Grabbig attityd kring spriten i byggbranschen

Tidningen ByggIndustrin tar upp den viktiga frågan om vad arbetsgivare har för ansvar för att alkoholproblem förebyggs och åtgärdas.
Ett gott exempel i artikeln är NVS Installation med 2400 anställda som har lagt mycket tid på att ta fram en ny alkohol- och drogpolicy. NVS Installation exemplifierar alkoholens negativa effekter för företaget så här: ”En anställd som åker dit för rattfylla med firmabilen, oro över säkerheten när någon med missbruksproblem finns med i arbetslaget, eller ett dåligt utfört jobb.”
Jag tycker deras exempel på ett bra sätt visar att alkoholmissbruk i företag inte bara handlar om lidande människor utan även om förlorad goodwill och kvalitetsrisker.

I samma artikel beskriver en filialchef alkoholens roll i Byggbranschen så här: ”Taklagsfester och en grabbig attityd kring spriten lever fortfarande kvar. Få kvinnor och liten mångfald har bidragit till att den har bevarats. Han minns en ny, ung chef som sade ifrån när några satt i ett projekt och drack starköl en fredagseftermiddag. Han blev utfryst och killarna pratade knappt med honom under en period. Det har funnits mycket jargong om att man ska klara en bra fylla och ändå jobba som en karl dagen efter.”

Detta exempel från byggbranschen tror jag känns igen även i familjer och i helt andra branscher. Attityder som verkligen gör mer skada än nytta. Att häckla eller frysa ut den som inte dricker alkohol är lika intolerant som att vara rasist. Hur ska man göra för att något som i grunden är positivt – tillhörighet och identitet – inte ska bli ett verktyg för intolerans? Är det bättre självkänsla som är svaret? Eller vad?

Kategorier
Nocturum NY

Dramatisk ökning av alkoholrelaterad dödlighet i England

Enligt Reuters Life har den alkoholrelaterade dödligheten i England mer än fördubblats på 16 år. Uppgifterna kommer från The Office of National Statistics och visar att dödligheten har ökat från 4023 år 1992 till 9031 år 2008.

Den ideella organisationen Drinkaware menar att oansvarigt drickande är ett stort och kostsamt problem i England trots regeringens ansträngningar att utbilda bort och slå ner på intensivkonsumtion och billig sprit.

Definitionen av alkoholrelaterad dödlighet skiljer sig mellan länder. I Sverige säger statistiken att mellan 5000 och 7000 (www.can.se) personer dör av alkohol varje år. Det intressanta med siffrorna från England är inte att jämföra dem med våra utan att ökningen är så dramatisk. Tänk om siffrorna hos oss skulle ökat till 10000 eller 14000?

Alkoholrelaterad dödlighet handlar om dödsolyckor i trafiken, om dödsmisshandel, om levrar som till slut ger upp och om självmord och mord. Elände som vi varken vill råka ut för själva eller vill ska drabba våra anhöriga. Vi kan ibland behöva påminna varandra om det djupt tragiska med alkohol så vi inte förlorar oss i teknikaliteter och statistik.

/Sofia

Kategorier
Nocturum NY

Ingen alkohol före 18

Stockholms Läns Blåbandsungdom har dragit igång en kampanj som ska hjälpa den som är under 18 år att stå emot trycket att dricka alkohol och ge vuxna argument för att behålla en restriktiv hållning mot ungdomars drickande.

Ingen alkohol före 18” som kampanjen heter syftar alltså inte på restaurangers öppettider utan på den åldersgräns som borde upprätthållas.

Som verksamhetsansvarig på Nocturum undrar jag om kampanjen kommer nå den muslimska rörelsen i Sverige och hur den tas emot där. Tänkte fråga den muslimska rörelsen om det på ett seminarium framöver.

Undrar också över den gamla diskussionen om grupptryck. Å ena sidan finns det. Å andra sidan inte. Gissar att svaret på frågan om ungdomsdrickande är en grupptrycksfråga eller ej kan kopplas till diskussionen om skillnaden på ungdomars självkänsla och självförtroende. Tror det finns något i detta som hänger ihop med hur enskilda individer utvecklar alkoholkonsumtion eller inte.

Finns många spännande frågor att fördjupa sig i – kanske kommer Nocturum vara med och hitta en del svar längre fram.

Sofia Modigh, Verksamhetsansvarig

Kategorier
Nocturum NY

Snabba cash – alkoholen, knarket och kriminaliteten

Gick igår på Ungdomens Nykterhetsförbunds förhandsvisning av filmen Snabba Cash som bygger på boken med samma namn som Jens Lapidius skrivit.

Filmen var bra. Spännande och hyggligt realistisk, tycker jag.

Emellertid tycker jag filmen missar ett par viktiga samband som är tydliga i boken. Ett samband som skildras väl i boken men ej i filmen är att den miljö som ”Bratsen” på Stureplan lever i  präglas av ett festande med mycket alkoholdrickande. Fina drinkar, helrör, vinflaskor, förfester, kroghäng och efterfester ingår i den framgångsrika livsstilen i boken. I filmen ser man inte mycket alkohol.

När man läser boken är det  lätt att förstå den glidande utveckling som kan ske från vanligt lagligt alkoholfestande till experimenterande kokainsnortande. Och sen vidare till fullblodskriminalitet. I filmen kastas man in i en miljö där det knarkas och det är lätt att tänka att det inte handlar om ”vanliga” festande människor utan om en speciell grupp som snortar kokain – något ”jag” aldrig skulle göra.

I boken förstår man också att viljan att passa in, önskan att tillhöra de framgångsrika, jakten på upplevelser, flykten från det vardagliga, kan vara bakomliggande skäl till att man hamnar i ett kokainmissbruk och kriminalitet.

Det andra sambandet som boken belyser väl men inte filmen är de relativt sett små felsteg som förändrar en hygglig student till en råbarkad kriminell. Önskan att ha mer pengar gör att huvudpersonen kör svarttaxi. Genom svarttaxiverksamheten får han kontakt med grövre kriminella som säljer knark. Sakta och genom en rad små felsteg blir huvudpersonen kriminell. Det betyder att det också finns en hel rad av tillfällen i boken där huvudpersonen skulle kunna gjort andra val. Där jag som läsare tänkte ”gör det inte” eller ”säg som det är nu, sluta ljug”. I filmen, som jag ser det, framställs snarare huvudpersonen som lite dum och naiv och som att det är lite otur att han hamnar i fängelset. Så kände jag inte när jag läste boken.

Trots dessa skillnader på bok och film tycker jag filmen är sevärd. Joel Kinnaman som spelar huvudpersonen är himla bra, likaså Dragomir Gago Mrsic som spelar förhärdad kriminell.

Hoppas filmen leder till många samtal om hur lätt det är att hamna fel i livet. Hur lätt det är att även till synes framgångsrika personer inuti är osäkra och nästan gör vad som helst för att passa in. Om en och annan bokläsare eller filmtittare drar slutsatsen att det är klokt att ”nyktert” betrakta sina val innan man gjort för många felsteg skulle jag som ansvarig på Nocturum bli mycket glad.

Sofia Modigh, verksamhetsansvarig Nocturum

Kategorier
Nocturum NY

Spritpartiet – behövs det?

Skådespelaren Benny Haag har tillsammans med några andra startat Spritpartiet. Spritpartiets mål är att halvera alkoholkonsumtionen. Jag hörde själv Benny berätta om initiativet när han medverkade i Allhelgonakyrkan på Södermalm i Stockholm i höstas.

Vi, idécentret Nocturum, noterar detta initiativ som en del av vår omvärldsbevakning.

Undertecknad gör också följande reflektion: Som opinionsbildande initiativ är det klockrent. När några andra aktörer för ett par år sedan ”hotade” med att starta ett kulturparti fick kulturdebatten fart och något parti bildades aldrig. Liknande skedde när Feministiskt initiativ startade – debatten fick fart – men sen dess har partiets stöd inte varit så stort. Som långsiktig partibildning är ett ”spritparti” kanske därför mer tveksamt.

Dock brukar jag själv konstatera att alkoholfrågan berör väldigt många politikområden – vården, trafiken, familjepolitiken, socialpolitiken, sysselsättning, reklam- och annonsmarknaden m.m. Så ur det perspektivet skulle det kanske gå att ha en antispritideologi. Den som lever får se – som man brukar säga.

/Sofia Modigh, Verksamhetsansvarig, Nocturum

Kategorier
Nocturum NY

Alkohol, amerikaner, muslimer och klimatet?

Nocturum arbetar vidare med nya perspektiv på alkoholfrågan. Under år 2009 arbetade vi med alkoholfrågan i skolan och i studentlivet. Nu med sikte på år 2010 tar vi nya friska tag och har ambitionen att samtala om nya perspektiv på alkoholfrågan. Hur är det egentligen med amerikanerna – varför är de nyktrare än svenskar? Och hur är det med muslimerna i Sverige – hur hanterar de alkoholfrågan? Vilken alkoholkultur förmedlar de muslimska organisationerna i Sverige? Och finns det en klimateffekt av alkoholkonsumtionen? Är det ur ett klimatperspektiv vettigt att dricka vin som transporterats hit från Chile, Australien och Sydafrika?

Nocturum har inte svaren men vill bidra till att olika personer, grupper, företag, organisationer, branscher och forskare vrider och vänder på alkoholfrågan i olika sammanhang.

Har du någon vinkel på alkoholfrågan som engagerar dig men som du inte hittat något forum för får du gärna höra av dig till mig på Nocturum.

Sofia Modigh, verksamhetsansvarig Nocturum