Kategori Nocturum NY

Inom nationalekonomin existerar begreppet marknadsmisslyckande. Med det menas när förutsättningarna för en viss marknad skapar fenomen som gör att en fri marknad inte fungerar som den ska. Det kan vara exempelvis när marknadens inträdesbarriärer är så pass höga att naturliga monopol uppstår eller när äganderätter för en viss råvara eller resurs inte går att tydligt definiera.

De flesta (marknads)liberaler, förutom några av de mest extremt och perifert nyliberala, erkänner att marknadsmisslyckanden existerar. På så vis har marknadsmisslyckanden använts som bas för att legitimera regleringar och ramverk som fått en bred politiskt uppslutning över vänster-högerskalan.

Ett sätt att diskutera alkoholfrågan för att skapa en bredare enighet över den politiska skalan skulle därför kunna vara att diskutera utifrån marknadsmisslyckanden. Tankesmedjan Nocturum har här sammanställt tre tecken på att alkoholmarknaden bör ses som ett marknadsmisslyckande:

Alkoholens externaliserade kostnader

En vanlig form av marknadsmisslyckande är när kostnaden för produktionen blir externaliserad. Med detta innebär att kostnaden för produktionen till stor del inte ligger på producenten. Ett vanligt exempel är utsläpp och miljöförstöring, där företaget som orsakar problemen inte behöver stå för konsekvenserna. Detta brukar åtgärdas med exempelvis miljöskatter, utsläppsrätter och avgifter som dels har som syfte att skapa incitament till att minska utsläppen men också ibland används för att finansiera återställandet av miljöskadorna.

En stor andel av alkoholens kostnader i samhället bärs av någon annan än producenten eller konsumenten. Det innebär ekonomiska kostnader i form av sjukvårdskostnader i samband med alkoholrelaterade sjukdomar, kostnader för socialtjänst, polisväsende och kriminalvård och liknande. Det innebär även socialt lidande i form av människor som står offer för alkoholrelaterade våldsbrott eller som växer upp med föräldrar med ett missbruk.

Detta innebär att kostnaderna för alkohol, likt miljögifter, inte bärs av varken producent eller konsument utan av en tredje part. Därför finns det legitimitet att minska på alkoholkonsumtionen genom exempelvis alkoholskatter. Ur det perspektivet hade det också varit intressant att likt utsläppsrätter – många nationalekonomers favoritlösning för klimatproblemen – diskutera alkoholrätter för alkoholproducenter.

Alkoholnormen hindrar perfekt information

En fri marknad förutsätter att konsumenten har tillgång till information om varor och tjänster så att den kan jämföra olika erbjudanden mot varandra. Nationalekonomer brukar prata om att man ska sträva efter perfekt information – ett teoretiskt tillstånd där alla vet allt. Frågan om perfekt information har lett till exempelvis regler om innehållsförteckningar på livsmedel och krav på jämförelsepriser.

Idag är inte alkoholhaltiga drycker inkluderat i lagstiftningen om innehållsförteckning, vilket i sig är absurt. Men det finns också mycket som visar på att alkoholhaltiga drycker inte är en produkt där konsumenten har möjlighet att närma sig perfekt information, oberoende av etikett på flaskan. Tankesmedjan Fake Free har kartlagt alkoholens inverkan på kroppen jämfört med de tillskrivna egenskaperna, vilket uppvisar en enorm diskrepans mellan fakta och föreställning. Hade denna föreställning varit begränsad till en liten del av befolkningen hade det varit en sak, men nu innehas den av i princip hela befolkningen. Motsvarigheterna på andra marknader hade varit att den allmänna synen på en måltid på McDonald’s skulle ansetts jättenyttig eller att andliga stenar skulle bota cancer, vilket onekligen hade lett till ingripande från politiskt håll.

Detta visar på en grundläggande okunskap om produkten hos konsumenterna. Denna okunskap upprätthålls naturligtvis av alkoholindustrin, som tjänar pengar på att en inkorrekt och kraftigt förskönad bild av produkten finns etablerad hos den breda konsumentgruppen. Om inte förutsättningarna för ett närmande till perfekt information finns är det svårt att se hur alkoholmarknaden inte skulle var ett marknadsmisslyckande. Därför kan det finnas fog att, förutom tidigare nämnda innehållsförteckning, även introducera exempelvis reklamförbud, större varningstexter och -etiketter (likt på cigarettförpackningar) och större informationssatsningar från statens håll.

Alkohol skapar ofria val

En fri marknad kräver fria val från informerade konsumenter. Om konsumenten inte gör fria val är det inte längre en fri marknad. Det finns ett antal fenomen kring alkohol som visar på att alkoholkonsumtion inte alltid kan associeras med fria val och därmed sätter de fria valen ur spel.

En amerikansk studie visade att drickandet är extremt oproportionerligt fördelat över befolkningen, och att de som dricker mest står för en väldigt stor del av den totala konsumtionen. En stor andel av denna grupp är troligtvis missbrukare av alkohol, med ett beroendeförhållande till varan. Det är svårt att argumentera för att en person i ett alkoholberoende upprätthåller det av fri vilja. En stor del av alkoholkonsumtionen på alkoholmarknaden sker därför genom en ofrivillig konsumtion – ett marknadsmisslyckande om något!

En annan aspekt som visar på alkoholkonsumtionens ofrivillighet är alkoholnormen och de påtryckningar som finns kring den. Ungdomens Nykterhetsförbund tog 2012 fram en undersökning tillsammans med YouGov som visar att mindre än hälften av ungdomar uppskattar känslan av berusning, och var sjätte ungdom dricker på grund av att man känner att alla andra gör det. Även om attityden till drickande säkerligen förändras med åren är det ändå ett tecken på att med alkoholkonsumtion, till större omfattning än många andra varor, följer stora problem av tvångsmässig konsumtion.

Detta legitimerar en alkoholpolitik som försvarar det fria valet och skyddar utsatta grupper för påtryckningar – vare sig det handlar om ungdomars grupptryck eller substansberoendets inverkan. Ett av många sätt är alkoholmonopolet och serveringstillstånd vilket begränsar tillgängligheten och därmed möjligheten att bli utsatt för påtryckningar.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar