Kategori Nocturum NY

Det är klart och tydligt belagt att alkoholens fysiska effekters inverkan på människors psykiska hälsa är destruktiv. Alkohol skapar ångest, oro, sömnbesvär, skuldkänslor och andra negativa psykiska effekter. Ett missbruk och/eller beroende säger också sig självt vara extremt destruktivt för en människas välmående. Sambanden mellan sådana saker så som hög alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa eller mellan tidig alkoholdebut och social problematik är tydliga.

Ur det perspektivet är det naturligtvis positivt att alkoholkonsumtionen för unga har minskat drastiskt under de senaste 15 åren. Samtidigt ser vi att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Det är naturligtvis en grov förenkling att påstå att det skulle finnas ett kausalitetssamband mellan dessa två fenomen. Psykisk ohälsa är en komplex fråga där alkoholkonsumtion endast utgör en komponent bland många. Men skulle det kunna vara så att en minskad alkoholkonsumtion har bidragit till en ökad psykisk ohälsa?

Även om fylla endast är en social konstruktion som skapas kring normer och attityder till alkohol och berusning ger alkohol människor ett antal sociala fördelar. Först och främst ger alkohol människor en arena för utåtagerande beteende. Sammanhang där alkoholkonsumtion förekommer skapar situationer där normer luckras upp. Alkoholen ger en ”ursäkt” för folk att dansa, flirta, öppna upp sig eller bete sig aggressivt.

Ibland resoneras det på så vis att människor behöver ”ventiler” för att må bra. Vi måste avreagera våra frustrationer och vår stress på något sätt. Ur detta perspektiv kan alkohol och fylla, genom att ge en arena för utåtagerande beteende, faktiskt leda till att människor avreagerar sig mer och oftare än de annars hade gjort. Kan en minskande alkoholkonsumtion således göra att dagens ungdomar saknar ventiler för att hantera sina känslor och frustrationer?

Alkohol är också tätt sammankopplat med arenor för umgänge. Att ”ta en öl” och dricka tillsammans uppfattas som en aktivitet i sig. För många ungdomar är att ”festa” synonymt med att ”supa”. Det är ofta drickandet som aktivitet som legitimerar sammankomsten. När många sociala relationer bygger på att det krävs en aktivitet för att umgänget ska kännas meningsfullt eller bli av överhuvudtaget är alkoholkonsumtion ofta en enkel lösning.

Har ungdomar ersatt dessa sociala arenor med något annat? Många pekar på den digitala världen, sociala medier och datorspel som nya, nyktra sociala arenor, men kan de uppfylla samma sociala behov vad kommer till gemenskap och social trygghet? Eller har ungdomar idag färre sociala arenor, som konsekvens av att de dricker mindre?

Frågorna är komplexa och i dagsläget vet vi inte exakt vad som händer. Det är uppenbart att den sociala kultur som finns bland ungdomar har genomgått någon form av revolution. Till stora delar är det naturligtvis positivt att unga väljer att dricka mindre. Om baksidan av detta innebär att unga idag känner ett större tryck som konsekvens av att de får färre känslomässiga ventiler eller arenor att umgås i ställer det krav på samhället. Krav som politiken idag kanske inte uppfattar eller har identifierat. Fler nyktra mötesplatser – offentliga såväl som privata och ideella – kan således te sig vara en viktig faktor i att lösa den stora frågan om ungas ökande psykiska ohälsa.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar