Kategori Nocturum NY

Under de senaste dagarna har det väckts en del kontroverser kopplat till frågor om alkohol och jämställdhet. Veckan inleddes av en uppmärksammad debattartikel från IOGT-NTO och UNF om alkohol, festivaler och sexuella övergrepp. Den fick en hel del kritik, inte minst på IOGT-NTO:s Facebooksida, för att blunda för våldtäktskultur och patriarkat.

Denna kontrovers är lite märklig. Alkohol är inte orsaken till våld. När det kommer till sexuella övergrepp ligger en stor del av roten till problematiken i en patriarkal struktur där män anser sig ha rätt till kvinnors kroppar. Vad alkohol gör är att förstärka och ge näring åt denna patriarkala struktur. Under berusning blir mannens ”rätt” till en kvinnas kropp stärkt och män tar sig större friheter. Alkoholen blir en slags facilitator för det utåtagerande, patriarkala beteendet som i sin yttersta form leder till sexuella övergrepp.

Vi löser dock inte grundproblemet med patriarkat och våldtäktskultur genom att få folk att dricka mindre på festivaler. Däremot kan vi lindra symtomen och minska mängden övergrepp som begås genom att minska drickandet. Det är ett oerhört viktigt skadebegränsande arbete för att göra livet tryggare för festivalbesökare här och nu.

Jämför exempelvis med frågan om vapen. Det gamla amerikanska slagordet ”guns don’t kill people, people do” är ju naturligtvis korrekt i sin enkelhet. Vapen avlossar inte sig själv. Vapen skapar heller inte en våldskultur. Men tillgången och närheten till vapen gör att manifestationen av våldskulturen oftare leder till dödligt våld. Därför tycker de allra flesta människor i Sverige att tillgången till vapen behöver begränsas och regleras. Att tycka det innebär inte att man tycker att folk som använder ett skjutvapen för att döda någon är mindre skyldig än någon som använde en kniv.

Samma enkla resonemang gäller med alkohol. Vi kan inte hindra roten till våld genom att reglera tillgången till alkohol (eller vapen), men vi kan förhindra själva utbrottet av våld. Måhända var inte detta tydligt uttryckt i debattartikeln, men det borde inte vara särskilt kontroversiellt.

– – –

Denna vecka har också en artikel som Baaam skrev den 7 juli fått en del spridning. Bakteriologen Agnes Wold citerades i artikeln med att säga att det var ofarligt för gravida kvinnor att dricka måttliga mängder alkohol. Hon menade att det inte finns stöd i forskningen för att rekommendera en helnykter graviditet, utan det bygger på ett slags patriarkal paternalism där kvinnors drickande ses som värre än männens drickande.

Även om Wolds argumentation om sexism kopplat till alkoholkonsumtion är riktigt är hennes medicinska påstående felaktig. Redan i fjol bemöttes hennes argument (som hon redan då hade luftat) av ett antal framstående barnläkare som menade att Wold hade varit selektiv i vilka studier hon tagit till sig.

Detta har dock inte hindrat att människor spridit Wolds påstående vidare, som ytterligare ett tecken på den mycket hårdare sociala måttstock som kvinnor utsetts för vad gäller alkohol. En mamma döms hårdare än en pappa för att vara full. En tjej ska kunna behärska sitt alkoholintag, medan en kille ska få en ordentlig fylla lite då och då. En kvinna kan nekas dricka för ”säkerhets skull”, vilket är ett råd som sällan ges till män.

Den svenska feministiska rörelsens svar på detta har ofta varit att försöka göra alkoholkulturen jämställd genom att ge kvinnor samma privilegium som män kopplat till drickande. Drickandet har blivit en frihets- och emancipationsfråga. Det ska vara lika accepterat att bli full, unna sig alkohol eller använda alkohol som ursäkt för ett visst beteende för en kvinna som för en man. Under ett par generationer har förvisso synen på alkohol och könsroller ändrats drastiskt, men det är svårt att säga att fyllan idag är jämställd.

Inte minst beror detta på att alkoholkulturen, som tidigare nämnts, förstärker och föder de patriarkala strukturerna i de sociala interaktionerna. Aldrig syns könsrollerna så tydligt som i alkoholkulturen; som konsekvens stärks den manliga positionen och under fyllan börjar den ofta problematiska grabbigheten gå på högvarv. Kvinnor å andra sidan får en än mer utsatt position. Som Nocturum skrivit om tidigare leder alkoholen ofta till en dubbel bestraffning för kvinnor, som får bära konsekvenserna för sin egen alkoholkonsumtion såväl som för männens.

Wolds påstående och med vilken glädje det anammas av de som vill bekämpa könsrelaterade orättvisor för åter upp bristen på detta perspektiv om alkoholens dubbelbestraffning till ytan. Inte för att det ensidiga dömandet mot kvinnors drickande inte är problematiskt eller orättvist, utan för att diskussionen så ofta hamnar just där. Istället för att diskutera hur alkoholkulturen ska motarbetas eller hur konsumtionen ska minskas leds diskussionen till hur kvinnor ska få samma spelutrymme som män i ett spel som är designat för att de ska förlora.

Det är märkligt, då Sverige ofta är ett föregångsland vad gäller många jämställdhetsrelaterade frågor. Men på många håll i det globala syd är frågan på många sätt längre kommen. Där är receptet ofta att folk (män) ska dricka mindre, inte att kvinnor ska få dricka lika mycket och lika ohämmat som männen. Som exempel kan nämnas Indien, där det just nu i flera delstater drivs igenom ett antal väldigt progressiva alkoholpolitiska lagar och regler. Detta är reformer som ofta i främsta hand bärs upp av kvinnorättsorganisationer, och där nykterhetsrörelsen är relativt perifer.

I frågan om alkohol under graviditet hade en mer konstruktiv linje varit att driva på hur orimligt det är att det finns människor i relationer där båda normalt sett dricker som 2017 fortfarande fortsätter att konsumera alkohol när deras partner är gravid. Det är ett genomruttet, osympatiskt beteende som förtjänar en uppmärksamheten istället för denna pseudodebatt som uppstått från ett påstående som bygger på okunskap.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar