Kategori Nocturum

Spåret bestod av fyra stycken framtidssyftande frågeställningar. Här fuskade vi lite med vårt alkoholfokus och valde två frågeställningar som handlar om narkotika. Spåret påbörjades under 2012 men slutseminariet ägde rum 1:a mars 2013. I oktober 2012 genomförde vi fyra stycken cafékvällar med bred inbjudan att under en och en halv timme diskutera en frågeställning per tillfälle. Det deltog cirka 5-8 personer per tillfälle vilket gav bra diskussioner.

Under arbetets gång tog jag fram fyra stycken tankekartor som visualiserar det komplexa samband av faktorer och underfaktorer som påverkar de olika frågeställningarna. Tankekartorna finns att ta del av på Nocturums hemsida under spåret Alkoholen 2022.

Vi får förstås inga exakta svar vilket heller inte är vad jag har efterfrågat. Jag kommer inte kontakta panellisterna om tio år för att hitta de fel de haft i sina gissningar. Spåret handlar om att sätta upp fingret i luften, känna vart åt vindarna blåser, och utifrån det gissa hur utvecklingen ser ut på tio års sikt. Myntet har alltid två sidor!

Alkoholförsäljningen 2022, finns alkoholmonopol kvar som idag?

Sverige är ett av förhållandevis få länder som har ett alkoholmonopol. Just nu accepterar EU att medlemsländerna har monopol på alkoholförsäljning av folkhälsoskäl. Tolkningen av detta regelverk kan komma att ändras beroende på hur alkoholmarknaden utvecklas och hur framgångsrika Systembolagets olika utmanare är. Vi reser mycket internationellt idag. Ungdomar (eller vuxna) som lever ett år i ett annat europeiskt land kan vänja sig vid den goda tillgång på alkohol som ofta finns och komma hem och tycka att vårt System känns udda.

Under de senaste 25 åren har många monopol fallit. Systembolaget utmanas ständigt från olika håll. Det finns ett uppenbart tryck på att avveckla monopolet. Systembolaget har svarat med olika åtgärder för att öka sin popularitet, exempelvis hemkörning av alkohol. Systembolaget är förstås måna om att ha en hög popularitet hos befolkningen för att finnas kvar samtidigt som allt för liberala åtgärder gör att monopolet ska ifrågasättas från andra hållet. Varför ska det finnas ett monopol när dom ändå gör alkoholen så pass tillgänglig att dom kör hem den till folk?

Stödet för Systembolaget är idag stort både bland befolkningen och i riksdagen. Stödet från befolkningen har ökat under hela 00-talet, det är osannolikt att vi kommer få se ett så pass snabbt ras de närmaste tio åren att monopolet hinner falla. Det finns tre partipolitiska ungdomsförbund som vill avveckla alkoholmonopolet. De personer i de partipolitiska ungdomsförbunden som ville avveckla alkoholmonopolet på 90-talet driver inte den frågan särskilt hårt idag. Historiskt tycks det inte vara en åsikt som följer med upp till moderpartierna. Oavsett valutgång är det osannolikt att det kommer finnas en majoritet i riksdagen som vill avveckla alkoholmonopolet.

Systembolaget kan både stärkas och försvagas av ökningar eller minskningar i konsumtionsnivån. En hög konsumtion gör att många vill dricka alkohol och där med ha god tillgång till den, var på monopolet kan ifrågasättas. Den höga konsumtionen leder också till ökade skador vilket tydliggör alkoholproblemen mer och skapar opinion för restriktiv alkoholpolitiken. På samma sätt kan en låg konsumtion leda till att trycket på god tillgång till alkohol minskar, men när även alkoholproblemen minskar kan det upplevas som onödigt med monopol på en produkt vars skadar inte syns så mycket.

Dryckesmönster 2022, spritbälte eller kontinentala dryckesvanor?

De senaste åren har utvecklingen gått mot ett ökat kontinentalt drickande. Vin är den dryck som ökar mest medan sprit minskar. Att vin ökar och sprit minskar behöver inte innebära att drickandet blir mer kontinentalt. Det går att intensivkonsumera även vin. Den som intensivkonsumerar vin på helgerna och dricker alkoholfritt på vardagar kan sägas ha ett nordiskt drickande. Det ökade intresset för vin som växt fram under 00-talet med vinresor och intresset för olika vinsmaker fokuserar på den kontinentala aspekten av drickandet.

Urbanisering och flyttströmmar söderut, liksom utbildningsnivå är faktorer som påverkar. Landsbygd, nordliga breddgrader och låg utbildning är generellt faktorer som sammanfaller med ett nordiskt drickande. När utvecklingen pekar mot inflyttning i städer, flyttningar söderut och fler som läser akademiska utbildningar kan det leda till ökat kontinentalt drickande.

I södra och mellersta Europa ökar berusningsdrickandet. En grupp konsumenter har där tagit efter det nordiska dryckesmönstret. Det tyder på att det nordiska sättet att dricka inte försvinner. I de samtal jag har haft så har det sagts att föräldraskap kan vara en händelse i livet som gör att många övergår till ett lugnare drickande. När en blir förälder blir det svårare att ha ett liv med mycket blöta fester. Det faktum att barnafödandet sker senare och senare så har människor längre tid på sig att intensivkonsumera alkohol enligt traditionellt nordiskt dryckesmönster.

En annan sak som kan påverka i en nordisk riktning är depressioner, både på individuell nivå och på samhällsnivå. När livet på olika sätt är svårt så tenderar vi att dricka mera, men framför allt intensivkonsumerar i högre utsträckning. En dålig ekonomi med ökad arbetslöshet, eller andra negativa händelser kan föra dryckesmönstren i en nordisk riktning.

Missbruksvården 2022, mer/mindre/annorlunda substitut?

Missbruksutredningen pekade mot mer substitutionsbehandling. Den propositionen som regeringen la fram i januari 2013 gick inte i linje med utredningen vad gäller substitutionsbehandlingen. Även om förslagen inte blivit verklighet så finns det en tyngd i att en statlig utredning pekar i en viss riktning.

Harm reduction av olika slag har ökat i Sverige och stora delar av Europa under 00-talet. Substitutionsbehandling anses vara den mest kostnadseffektiva metoden, åtminstone på kort sikt. När kommuner och landsting har en ansträngd ekonomi ligger metoden därför nära till hands att använda i större utsträckning.

Det finns fortfarande ett starkt drogfrihetsideal i Sverige. Att bli helt drogfri (inklusive lagliga) anses av många vara bättre än att leva ett liv med olika typer av substitut. Det faktum att IOGT-NTO, som traditionellt varit motståndare till substitutionsbehandling, använder substitutionsbehandling på ett av sina behandlingshem får ses som ett tecken på att substitutionsbehandlingen har blivit mer ”rumsren” och har förutsättningar för att fortsätta att etablera sig.

Jag uppfattar det parlamentariskt läget i frågan som osäkert. När jag söker på ordet substitutionsbehandling på samtliga riksdagspartiers hemsidor är det två partier som ger noll svar och de övriga ger många otydliga svar.  Till skillnad från många andra politiska frågor så ser jag ingen tydlig höger-vänster skala. Detta gör att frågans framtid blir svårare att gissa.

Knarket 2022, är det tillåtet?

Sverige har en lång tradition av att föra en förhållandevis restriktiv narkotikapolitik. Vissa anser att den inte kan bli mycket mer restriktiv och diskussionen har därför kommit att handla om bevarande av dagen politik vs en liberalisering. Idag finns det inga starka krafter i riksdagen som vill liberalisera narkotikapolitiken. Det betraktas troligtvis inte som en ”valvinnare” att driva en sådan fråga i en valrörelse. Den restriktiva narkotikapolitiken är uppbackad av flera intresseorganisationer. På senare år har det dock vuxit en starkare och mer organiserad rörelse för en liberalare narkotikapolitik.

Globalt sett finns många exempel på länder som går i en liberalare riktning. Att det idag finns fler landsting som har sprututbytesprogram och att andra former av harm reduction vid narkotikamissbruk ökar, kan tolkas som att vi ändå rör oss försiktigt i en liberalare riktning i vår syn på narkotikan och där med narkotikapolitiken. Att vänsterpartiet vill avkriminalisera narkotikaanvändning för eget bruk kan också ses som ett litet steg i den riktningen.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar