Kategori Nocturum NY

Normer och attityder ses ofta som otroligt trögrörliga. Ibland är de dock snabbrörligare än man tror och reagerar på. Ett tydligt exempel är attityden till rökning. Nedan syns registrerad försäljning av alkohol och cigaretter sedan 1990:

alkoholforsaljning

cigarettforsaljning

Det är tydligt att något skett med svenskarnas förhållande till tobak sedan början av 90-talet. Under samma period som cigarettförsäljningen mer än halverats har alkoholförsäljningen ökat något. Under denna period har direkt och indirekt tobaksreklam såväl som sponsring förbjudits. Åldersgränser har införts och varningstexter (som dessutom ska kompletteras med bilder inom kort) pryder numera cigarettpaketen. Dessutom har man i flera steg begränsat bruket i vissa miljöer, som exempelvis skolor, kollektivtrafik, krogar och under arbetstid i det offentliga.

Alla dessa åtgärder har dessutom införts utan någon (åtminstone i efterhand) stor politisk kontrovers. Det finns en stor politisk enighet i att begränsa och minska tobaksbruket. Det är få politiker som idag går ut på Aftonbladet Debatt för att slåss för människors rätt att röka inomhus på krogen.

Intressant att notera är att ingen av dessa tobakspolitiska åtgärder har handlat om att införa desintresseringsprincipen i försäljningen – fundamentet för Systembolaget. Det har än så länge inte ens varit på kartan.

– – –

Ibland får man bilden av att den svenska alkoholpolitiken står och faller på Systembolaget. Nykterhetsrörelsen och andra folkhälsoaktörer har behövt lägga stora ansträngningar sedan EU-inträdet med att försvara alkoholmonopolet, vare sig det handlar om hot från gårdsförsäljning, EU:s konkurrenslagstiftning, vinklubbar, alkoholglass eller ett mer allmänt politiskt monopolmotstånd från en alltmer marknadsorienterad hegemoni. Alkoholmonopolet består ännu. Samtidigt har svensk alkoholpolitik på andra områden liberaliserats allt mer under de senaste 22 åren.

Det går inte att förneka att Systembolaget är en hörnsten i svensk alkoholpolitik som haft en enorm skadebegränsande effekt. Alkoholmonopolet skiljer konsument och vinstintresse, håller uppe priserna och minskar tillgängligheten. Dessutom bidrar Systembolagets själva existens till den svenska medvetenheten om att alkohol inte är vilken vara som helst – en inställning som ofta saknas på kontinenten och som leder till en slapphänt inställning till prevention, minderårigt drickande och skademinimering.

Men som Mattias Svensson – en nykterhetsnemesis – skriver i sin Timbrorapport från 2012 är frågan om inte de liberaliseringar som genomförts under de senaste 20 åren är mer omfattande än ett avskaffande av detaljhandelsmonopolet. Hur viktigt är egentligen Systembolaget, om det sätts i en större kontext? Hur viktigt är det i förhållande till att alkoholreklam är tillåten eller att serveringstillstånden har ökat dramatiskt?

Det är tydligt att alkoholmonopolet sticker i ögonen på Mattias Svensson och andra med en mer marknadsliberal samhällsåskådning. Därför har också frontlinjen dragits vid alkoholmonopolet, och där har debatten grävt ned sig till ett evigt skyttegravskrig sedan ett par decennier tillbaka. Även om Systembolaget åtnjuter ett stort stöd hos befolkningen går det inte att säga att det är en politisk död fråga. I Moderaterna bubblar gräsrötterna för en avveckling. Och till skillnad från tobaksfronten finns det faktiskt politiker som går ut på Aftonbladet Debatt och argumenterar för att folk ska få enklare tillgång till alkohol.

– – –

Nykterhetsrörelsen har under lång tid haft en väldigt materialistisk och ”hård” inställning till alkoholpolitikens kärnuppdrag. Det handlar om att begränsa utbudet och höja priset. ”Mjuka” åtgärder så som skolinformation avfärdas som ineffektivt, så till den grad att Ungdomens Nykterhetsförbund i flera år aktivt valt att inte ha en skolmetod och därmed lämnat fältet öppet för alkoholindustrin.

Men om vi åter igen tittar på vad som hänt med cigarettkonsumtionen är troligtvis den enskilt största faktorn till konsumtionens dramatiska nedgång en fråga om ”mjuka” attityder och normer. Det är idag mycket mindre socialt accepterat att röka och det ses i större utsträckning som något oattraktivt eller till och med äckligt. Efterfrågan på cigaretter har således blivit vingklippt. Det går inte underskatta värdet i denna normförskjutning, som troligtvis inte är en slump. Förbud mot direkt och indirekt marknadsföring samt ett ökat fokus på tobaksförebyggande i skolan har skurit av industrins inflytande över konsumenten.

Den stora frågan är därför om man kan lära från tobakens utveckling, som till mångt och mycket handlat om att tillämpa desintresseringsprincipen i informationsflödet till medborgaren snarare än i handeln. Har nykterhetsrörelsen valt rätt strategi i att lägga så mycket vikt vid alkoholmonopolets bevarande? Hade man kunnat lägga den politiska energin på att hitta lösningar som är mer efterfrågeorienterade och där skyttegravarna inte är grävda?

Senaste inläggen

Lämna en kommentar