Kategori Nocturum
Nocturums spår Life Science går ut på att diskutera fyra stycken om/när frågor kopplade till medicinska framsteg på alkoholområdet. Förutsättningslöst ska vi vrida och vända på frågor om hur individerna och samhället kan hantera de kunskaper som medicinsk alkoholforskning kan ge oss.
Klicka här för att läsa mer om spåret Life Science.

Christina UngeJag har träffat Christina Unge, föreståndare och verksamhetsansvarig på behandlingshemmet Rockesholm. Christina har en bakgrund som läkare men jobbar nu enbart på Rockesholm.

Vid Rockesholm jobbar man med 12-stegsbehandling, KBT och andra typer va kognitiva behandlingsmetoder. Christina tycker generellt att det är viktigt att vara försiktig med medicinering under behandlingen även om det förstås finns många tillfällen där det behöver användas.

Christina belyser vikten av att skilja på olika orsaker till ett missbruk. För dem som har ett kemiskt beroende och svårt att hantera sitt sug efter alkohol är förutsättningarna goda. Både medicinsk behandling och strukturerade samtal fungerar bra för den gruppen.

Det är betydligt svårare för den grupp där alkoholproblemen beror på komplicerade sociala miljöfaktorer och en utpräglad beroendepersonlighet. Så länge individen har kvar de sociala och psykiska problemen finns en stor risk för återfall i alkoholberoende. Motivationen till att vara nykter är ofta lägre när den psykiska hälsan inte är bra. Christina tror i princip att det omöjligt att hitta mediciner som kan hjälpa den gruppen lika bra som kognitiva metoder gör. Sjukdomsinsikten ökar och risken för återfall minskar  när individen får hjälp att hantera sina psykiska problem. Att investera i en effektiv kognitiv behandling istället för livslång medicinering är troligtvis även kostnadseffektivare tror hon.

Men om vi ändå kunde hjälpa alla patientgrupper på medicinsk väg, vad händer då?

Risken är att vi får en stor grupp människor som förvisso hanterar sina alkoholvanor, men som ändå lever ett liv med psykisk dysfunktionalitet och som kanske är i en ständig återfallsprocess. Dessa patienter kan vara mer eller mindre motiverade att söka hjälp för sina problem så länge som de är ”tekniskt” nyktra, det vill säga promillefria.  Risken finns att man byter drog och hittar antingen andra droger eller processdroger för att slippa må dåligt psykiskt. Det finns också en risk att samhället inte längre tycker att det är prioriterat att hjälpa dessa patienter med deras psykiska hälsa eftersom de inte kostar lika mycket när de är nyktra?

Kan vi förebygga alkoholberoende med ökad kunskap om generna?

Vi vet idag att över 50 % av risken för alkoholberoende är genetisk. Christina betonar att det i princip inte finns någon säker alkoholkonsumtionsgräns. Även dem med låg risk för att utveckla ett beroende, har en risk. Andelen som har en sårbarhet är förhållandevis stor, och risken för beroende finns även hos dem som inte har en förhöjd genetisk risk. Förebyggande insatser behöver därför riktas mot hela befolkningen, även med ökade kunskaper om de genetiska riskerna. Informationen om individens risknivå kan i sig skapa en onödigt stor ångest hos individen och/eller dess föräldrar. För den betydligt mindre grupp som har en extremt hög sårbarhet kanske man ska arbeta mer riktat preventivt och då vara mycket noggrann med att följa upp deras situation och psykiska hälsa. Föräldrar som är aktiva i sina beroendetillstånd behöver inte känna mer skuld – däremot vill de sina barns bästa och behöver stöd i detta.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar