Kategori Nocturum

I några av de samtal som jag har haft om framtida dryckesmönster så har det framkommit att depression kan vara en faktor som gör att vi dricker mer nordiskt. Depression kan vara både på individnivå men också på samhällsnivå. Att det finns ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och depression anses vara en sanning. Hög alkoholkonsumtion behöver dock inte vara synonymt med nordiskt dryckesmönster. Depression (eller någon annan form av psykisk ohälsa för den delen) kan lika väl göra att den kontinentala alkoholkonsumenten väljer att ha fler after work än tidigare eller ta två glas vin på kvällen istället för ett glas. Då innebär det en ökad alkoholkonsumtion men inte ett steg mot nordiskt dryckesmönster.

I norden har vi haft ett nordiskt dryckesmönster under lång tid (där av ordet nordiskt dryckesmönster). Behovet av att ”supa till ordentligt” anses komma från att vi har det kallt och mörkt stora delar av året. Huruvida den historiebeskrivningen stämmer eller inte låter jag vara osagt. Men om det stämmer att man vill ”supa till ordentligt” när livet känns eländigt, då kanske det stämmer att depression leder till ett nordiskt dryckesmönster. När samhällsekonomin är dålig och fler människor hamnar i arbetslöshet då kanske det nordiska dryckesmönstret väcks till liv? När privatekonomin är dålig så torde åtminstone intresset för de dyraste och mest välsmakande dryckerna minska och istället kanske intresset hamnar på alkoholen som berusningsdryck?

Om sambandet mellan depression och dryckesmönster stämmer, då blir faktorer som samhällsekonomisk utveckling högst relevanta faktorer att ta hänsyn till när vi ska gissa hur dryckesmönstren utvecklas till år 2022.

Tror du att depression leder till ett mer nordiskt dryckesmönster?

/Oskar Jalkevik

Senaste inläggen

Lämna en kommentar