Kategori Nocturum NY

Den kritik som ofta riktas mot nykterhetsrörelsen är politisk. Det är klart att en och annan raljerat om moraliserande nykterister. De flesta seriösa debattörer i offentligheten har dock främst kritiserat exempelvis alkoholmonopol eller motståndet till substitutionsbehandling. Nykterhetsrörelsens attitydpåverkande arbete – exempelvis genom arbetet mot alkoholnormen – har sällan fått särskilt mycket kritik.

På valborgsmässoafton gjorde dock Hanna Wagenius, tidigare CUF-ordförande, just det. Wagenius, som själv inte dricker alkohol, kritiserade nykterhetsrörelsen för att försöka påverka andra till att inte dricka. Istället menade hon att nykterhetsrörelsen behöver bli, vad hon menar från hennes perspektiv, mer liberal. Utgå från att alla ska få göra vad de vill istället för att ersätta en alkoholnorm med en nykterhetsnorm.

Wagenius inlägg väcker naturligtvis många frågor. Men det som är intressant i texten är kanske inte främst resonemanget i sig, utan vad det grundar sig på. Wagenius är nykterist. Men hon är också en ung människa med en liberal världsåskådning – en målgrupp som nykterhetsrörelsen inte når i särskilt stor omfattning. Är Wagenius representativ för denna grupp? Vad säger det i så fall om denna grupp?

Om vi tittar på statistik som vi har tillgängligt vet vi att attityden gentemot alkohol är restriktiv, framförallt bland ungdomar. Det innebär inte att man stödjer en restriktiv alkoholpolitik. Det innebär endast att man kopplar alkoholkonsumtion med vissa negativa värden. I Wagenius text kan vi utröna en viss sådan skepsis mot alkoholkonsumtion eftersom hennes nykterhet beskrivs som en motreaktion mot andras drickande. Men hon framför också textens huvudtes om att kritisera andras drickande är fel.

En tolkning av det är att även om drickande upplevs som negativt, finns det inget intresse i att utöva en påverkan på andra. Det går emot den hos befolkningen allmänna trenden av ett utökat stöd för en restriktivare alkoholpolitik. Samtidigt vet vi också (från samma källa) att allmänhetens bryddhet om en stigande alkoholkonsumtion sjunker, vilket kan spegla Wagenius laissez faire-attityd gentemot andras drickande.

Wagenius är en ideologisk debattör och således troligtvis bra mycket mer radikal och dogmatisk än gemene människa. Vissa trender och tendenser kommer dock onekligen återfinnas i den övriga befolkningen. En sådan tendens, som vi troligtvis kommer att se mer av, är tendensen att avstå alkohol men inte bry sig om att påverka andra eller minimera alkoholens skadeverkningar.

Den typen av nykterist är inte dömd till att som Wagenius välja att ställa sig i opposition till nykterhetsrörelsen. Kanske kommer den att vilja engagera sig i en av nykterhetsrörelsens organisationer. Den kanske söker en nykter gemenskap, som finns där för dennes egen skull. Den kanske också vill ha en plattform för att förmedla bilden av en nykterist som något accepterat eller positivt. Men den kanske också vill avveckla alkoholmonopolet. Eller så har den inget emot att drickande i offentliga miljöer normaliseras eller att företaget bjuder anställda på alkohol. Det kan också vara så att den struntar fullständigt i allt som har med alkoholpolitik och omvärldsförbättrande att göra.

Frågan är om nykterhetsrörelsen är intresserad av att släppa in denna nykterist. Nykterhetsrörelsen har en lång historia av att påverka för att minska konsumtionen och minimera skadorna. Vad är exempelvis IOGT-NTO:s existensberättigande om dess verksamhet slutar få ett omvärldsförändrande uppdrag?

Senaste inläggen

Lämna en kommentar