Kategori Nocturum NY
Substitutionsbehandling

Tankekarta över alkoholmonopolets framtid. Klicka för större version som går att zooma och scrolla.

En av frågorna som diskuterades på vårt seminarium alkoholen 2022 var framtidens substitutionsbehandling. Vad pekar på mer användning av substitutionsbehandling och vad pekar på mindre användning? Tankekartan visar på olika aspekter av frågan som just nu diskuteras väldigt mycket. Går det att gissa hur det kommer se ut år 2022?

Klicka här för att se tankekartan

Mera substitutionsbehandling

Missbruksutredningen pekade i en tydlig riktning för ökade inslag av substitutionsbehandling. Även om dess förslag ännu inte har blivit verklighet så finns det ändå en tyngd i att en statlig utredning pekar så pass tydligt i en viss riktning. Det visar på att det ändå finns starka krafter som vill i den riktningen.

Harm reduction av olika slag har ökat i Sverige och stora delar av Europa under 00-talet. Numera finns det program för läkemedelsassisterad behandling på fängelser, ett exempel på hur har redocution tycks vara här för att stanna (åtminstone cirka 10 år) och delvis ersätta den tidigare tanken på att total drogfrihet alltid ska vara idealet. Den nästan moraliserande synen att total drogfrihet alltid är bättre än substitution tycks vara på väg tillbaka.

Substitutionsbehandling anses vara den mest kostnadseffektiva metoden, åtminstone på kort sikt. När kommuner och landsting har en ansträngd ekonomi ligger metoden därför nära till hands att använda i större utsträckning.

Det faktum att IOGT-NTO, som traditionellt varit motståndare till substitutionsbehandling, använder substitutionsbehandling på ett av sina behandlingshem får ses som ett tecken på att substitutionsbehandlingen har blivit mer ”rumsren” och har förutsättningar för att fortsätta att etablera sig.

Mindre substitutionsbehandling

Det finns fortfarande ett hyfsat starkt drogfrihetsideal i Sverige. Att bli helt drogfri (inklusive lagliga substitut) anses av många helt enkelt vara bättre än att leva ett liv med olika typer av substitut. Detta ideal tycks dock minska. Den propositionen som regeringen la fram i januari 2013 gick inte i linje med missbruksutredningen vad gäller substitutionsbehandlingen. Den nya propositionen kan anses vara så pass långsiktig att dess politik kommer vara gällande större delen av den 10 års period som detta blogginlägg försöker blicka framåt.

Det finns ett starkt motstånd mot substitutionsbehandling, dels från folkrörelser men också från stora delar av socialtjänsten. Från dessa grupper tycks olika typer av psykosociala insatser vara att föredra. Även från media har det funnits en viss kritik mot substitutionsbehandlingen, framför allt är det problemet med läckage som där har lyfts fram.

Både och

Hur utvecklingen av nya preparat för substitutionsbehandling och andra metoder för drogavvänjning ser ut har förstås stor inverkan. Om nya preparat utvecklas bättre än psykosociala metoder så leder till en ökad användning av substitutionsbehandling. De ekonomiska incitamenten för utveckling är troligen starkare för preparat än de psykosociala metoderna.

Kommunerna som huvudmän för missbruksvården anses föra frågan i en mer psykosocial riktning medan landstingen som huvudmän anses leda till ökade inslag av substitutionsbehandling. När huvudmannaskapet för missbruksvården nu föreslås vara fortsatt delat mellan kommunerna och landstingen är det svårt att avgöra i vilken riktning det styr frågan, troligtvis har det endast en liten påverkan.

Jag uppfattar det parlamentariskt läget i frågan som osäkert. När jag söker på ordet substitutionsbehandling på samtliga riksdagspartiers hemsidor så är det två partier som ger noll svar och de övriga ger många otydliga svar.  Till skillnad från många andra politiska frågor så ser jag ingen tydlig höger-vänster skala. Detta gör att frågans framtid blir ännu svårare att gissa.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar