Kategori Nocturum

Jesper Ahlin är en av de medverkande på Nocturums seminarium Klassiska tänkare om alkoholfrågan 7:e februari. På seminariet kommer han presentera sin tolkning av hur liberalen John Locke, om han levde idag, skulle se på alkoholfrågan i Sverige idag. Här kommer en liten försmak på Jespers tolkning av Locke.

Klicka här för att anmäla dig eller läsa mer om seminariet Klassiska tänkare om alkoholfrågan 7:e februari

Den brittiske filosofen John Locke (1632–1704) levde i en tid av revolution, då monarkister och parlamentarister stred både med penna och med svärd om den legitima politiska makten. Locke hade studerat bland annat kemi, språk och teologi, han var praktiserande läkare och mentor åt studenter vid universitetet i Oxford. Han bidrog till den teoretiska filosofin genom sina undersökningar av kunskapens gränser men är framför allt känd för sin politiska filosofi, som bland annat ligger till grund för den amerikanska konstitutionen.

De brittiska monarkisterna hävdade att kungens släktskap kunde härledas till paradisets Adam och Eva, att hans makt därigenom var given av Gud och därför skulle vara oinskränkt. Parlamentaristen John Locke skrev då att filosofin måste vända sig till det enda rättesnöre Gud givit människan, nämligen förnuftet, för att legitimera statsmakten. Genom sina texter blev han en av de första att formulera den syn på frihet som många liberaler än idag förespråkar: människan ska vara fri att välja sitt eget liv utan politiska hinder.

Förnuftet, hävdade Locke, säger oss att människan i sin naturhar rätt till liv, hälsa, egendom och frihet. Om en eller flera av dessa naturliga rättigheter kränks har förövaren försatt parterna i krigstillstånd. Hon har förbrukat sina naturliga rättigheter och får dräpas eller straffas på det sätt offret finner lämpligt. För att medla i konflikter och i största möjliga mån undvika att krigstillstånd bryter ut upprättar mänskligheten statsapparaten. Den naturliga rätten att skipa rättvisa överlåts till statsmakten.

Politisk auktoritet, som den kungen besatt, skulle alltså utgöras av naturliga rättigheter som människan frivilligt avsagt sig. Eftersom denna auktoritet hade sin grund i människans naturliga rättigheter måste den vara begränsad. En människa varken kan eller får överlåta mer makt än vad naturen gett henne. Därför får den politiska auktoriteten aldrig kränka medborgarnas rätt till liv, hälsa, egendom eller frihet. En kung får inte ensbestämma vilken Gud som medborgarna ska söka frälsning hos, då sådana val måste lämnas åt det förnuft som Gud gettvar och en. Det enda brottsliga (bortsett från handlingar som medför brottsoffer) vore att välja ateism, eftersom ett sådant val vore att förneka förnuftets härkomst.

John Locke

John Locke skulle troligen döma ut svensk alkoholpolitiken idag, tror Jesper Ahlin

Det finns goda skäl att anta att John Locke, om han levde idag, skulle döma ut svensk alkoholpolitik som omoralisk. Alkoholpolitiken syftar i Sverige till att främja folkhälsan, men Locke skulle påstå att statsmakten saknar sådana befogenheter. Den enskilde individen har rätt att själva välja vad som är det goda i livet. Liksom att statsmakten inte får bestämma vilken Gud medborgarna ska tillbe får den inte bestämma vad som är ”god hälsa”, inte ens om det är för folkets bästa. Sådan paternalism tillhör föräldraskapet, inte statsmakten, för föräldramakt kan inte ”på något sätt vara liktydig med den makt som en furste eller överheten har över sina undersåtar.”

Efter Locke har diskussionen om naturliga rättigheter delats i två. Vissa hävdar att ”liv, hälsa, egendom och frihet” ska tolkas som någonting som den enskilde individen ska tilldelas av samhället. Om hennes hälsa vacklar har hon en naturlig rätt till sjukvård, och så vidare. Denna tolkning av naturliga rättigheter brukar kallas för ”positiv”, då någonting individen tidigare saknade ska tillföras henne. Mot bakgrund av den kontext som John Locke verkade i borde man anta att han skrev ett försvar av de ”negativa” rättigheterna, alltså sådant som ingen har rätt att ta från individen. Diskussionen om positiva och negativa rättigheter är fortfarande av stor vikt för den politiska filosofin, då den utgör en huvudsaklig skiljelinje mellan socialliberalism och klassisk liberalism.

Positiva rättigheter, som i att samhället har en skyldighet att i någon mån förse individen med liv, hälsa, frihet och egendom, skulle enligt Locke inte betyda ”frihet” utan ”möjlighet”. Riktig frihet har ingenting med möjligheter att göra, utan är en strikt avgränsning av den politiska makten. Statens roll är att avhjälpa de olägenheter som naturtillståndet kan medföra, inte att låta ”goda avsikter” överskugga människans frihet. Parlamentaristen John Locke drog alltså en tydlig gräns för statsmaktens befogenheter. Politisk makt måste vara strikt begränsad till att försvara utrymmet för civil maktutövning – den makt individen av naturen har över sig själv, och den makt hon har att själv träda in i eller ut ur sociala sammanhang efter egen vilja. Lockes filosofi är alltså ett mynt med två sidor: det är lika viktigt att begränsa statsapparatens makt som att bevara civilsamhällets.

Den moderna människans makt över sig själv borde, enligt en lockeansk tanketradition, inkludera makten över produktionen, handeln och konsumtionen av alkohol. Statsapparaten saknar rätt att bestämma vem som ska tillverka alkohol, hur den distribueras, vem som konsumerar den eller på vilket sätt. Allt sådant faller under civilsamhällets ansvar. Den enskilda människan har rätt att njuta av naturens frukter så som hon själv behagar, även om dessa råkar vara jästa äpplen. Sådant får inte ens goda avsikter ta från civilsamhället.

Klicka här för att anmäla dig eller läsa mer om seminariet Klassiska tänkare om alkoholfrågan 7:e februari

Senaste inläggen

Lämna en kommentar