Kategori Nocturum
Dr Markus Heilig

Dr Markus Heilig

Här om veckan pratade jag med Dr Markus Heilig, klinisk forskningschef för amerikanska National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism i Washington. Markus kommer från Sverige och har länge jobbat med alkoholforskning i Sverige. Sedan 10 år forskar han istället i USA.

Nu jobbar Markus forskargrupp med att kunna identifiera hos vilka patienter medicin som blockerar belöningssystemet fungerar för att behandla alkoholberoende. Det har länge varit möjligt att på medicinsk väg blockera belöningssystemet men det saknas bra metoder för att i förväg hitta de cirka 20-25 % av patienterna som svarar bra på den behandlingen. När det blir möjligt att ta reda på detta blir det enklare att ge rätt insats för respektive patient. Forskargruppen jobbar också med att utveckla en anti-stressmedicin för patienter som är beroende av alkohol på grund av just stresskänslighet.

Det är många faktorer som påverkar vem som blir beroende. Den biologiska ärftligheten anses vara mellan 50 % till 70 %. Just nu tror forskare att det är flera hundra gener som spelar in i vem som blir alkoholberoende.  Där utöver finns en rad miljöfaktorer. Att dricka alkohol kan i sig betraktas som en miljöfaktor. Den som inte dricker alkohol har ingen risk att utveckla ett beroende. Risken ökar i takt med ökad konsumtionsnivå.

Markus trycker på vikten av att ge rätt kombination av insatser till varje patient. Många anser att den metod som de själva har använt framgångsrikt är den metod som fungerar för alla. Det stämmer inte. Det är en rad faktorer som avgör vilken insats respektive patient behöver. Markus vill med sin forskning bidra till att ta fram effektiva mediciner samt skapa verktyg för att avgöra vilken insats respektive patient behöver.

Försvinner behovet av traditionell missbruksvård när de medicinska metoderna blir bättre?

Markus gör jämförelsen med epilepsi som tidigare betraktades som en psykologisk sjukdom. När det sedan kom bra medicin mot epilepsi så slog pendeln över och behandlingen fokuserade enbart på medicinen. Vården tappade då bort att även patientens medverkan och livsstilsval påverkar behandlingen. Markus menar att många sjukdomar, inklusive alkoholberoende, kräver både bra medicin och ett starkt socialt stöd till patienten för att behandlingen ska bli effektiv.

Ett annat exempel på hur medicinska och psykologiska metoder inte står emot varandra är Subutex. När Markus år 2000 var med och introducerade Subutex i Sverige så använde gruppen just kombinationen av Subutex och KBT-behandling för att kunna uppnå tillräckligt bra resultat för att få Subutex godkänt som läkemedel i Sverige. Utan KBT-inslaget hade troligen inte resultatet blivit tillnärmelsevis lika bra för att få Subutex godkänt av läkemedelsverket.

Vi måste vara medvetna om att att kombinationsbehandling med medicin och psykologiska insatser är dyrt. En begränsad mängd resurser ska räcka till många patienter. De psykologiska metoderna är dyrare än de medicinska. Därför kan det vara bra att prioritera resurser till medicin samtidigt som de psykologiska insatserna är viktiga för många patienter. Medicin hjälper inte alla patienter.

Finns det inte en risk att medicinska metoder tar bort fokus från de sociala problem som ofta finns i samband med alkoholmissbruk? 

Allting blir bättre om folk slutar dricka. Det löser i de flesta fall sociala problemen. Markus har sett många som gått i flera år och trott att de haft ångest och dylikt men för de flesta är det just alkoholen som är problemet. När dom varit nyktra ett tag så försvinner eller minskar de sociala problemen runt individen.

För andra patienter kan tillnyktringen vara det som gör att patienten ser de sociala problem som denne har runt sig, problem som patienten hade svårt att se under missbruket. Man ”täcker av” problemen och gör dem synliga. Det krävs då sociala insatser runt individen för att hantera de sociala problem som vid tillnyktringen blir synliga. Det är viktigt att inte glömma bort den sociala aspekten.

Kan människor dricka utan att oroa sig när de medicinska metoderna blivit bättre?

En förpackning med läkemedlet Naltrexon

Naltrexon är ett av flera läkemedel som kan används för att hantera sitt drickande.

Teoretiskt kan man tänka sig att individer skulle bli mindre försiktiga med sina alkoholvanor. I praktiken finns det redan idag stor oförsiktighet med alkohol, de flesta är inte medvetna om riskerna med alkoholkonsumtion föränn det är för sent. Markus säger att alkohol är ett ”jävla räv-gift” som man kan dö av utan att ens vara beroende. Många människor kommer att bli lidande av att de undervärdera riskerna med alkoholkonsumtion oavsett om det finns bra mediciner eller inte.

I slutändan handlar det om att patienten följer ordination. Läkemedel av typen Naltrexon, eller det nyare Malmefene, fungerar för många patienter förebyggande inför en ”högrisksituation”. Man kan använda dessa läkemedel för att dricka lagom mycket på en fest med mycket alkohol. Om patienten slarvar med medicineringen är risken stor att denne kommer dricka för mycket alkohol.

Kommer vi se en utveckling med mer medicinsk behandling mot alkoholberoende?

Markus tror att fler mediciner och mer välinformerade patienter kommer leda till att mediciner får en större roll i missbruksvården. Han jämför med depression som tidigare underdiagnostiserades innan effektiva läkemedel introducerades på marknaden. De sociala och psykologiska inslagen i vården kommer dock inte försvinna.

Vart är din forskning om tio år?

Markus har en fantasi om att på medicinsk väg kunna ställa tillbaka den switch i hjärnan som aktiveras av ett alkoholmissbruk. Att helt enkelt kunna lura hjärnan att den aldrig har varit beroende av alkohol och därmed ta bort det alkoholsug som missbruket har skapat. Det skulle vara fantastiskt om vi lyckades med det, men än så länge är det bara en fantasi.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar