Kategori Nocturum NY

Nocturum har hållit ett seminarium på ovanstående tema. På Klara-gården i Stockholm samlades en skara människor för att lyssna till våra tre paneldeltagare och själva reflektera över frågeställningen. Deltog i panelen gjorde Mohamed Temsamani från det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, Anette Kyhlström från VITA Nykter som är en obunden nykterhetsorganisation på kristen grund och Ulf Lindgren som arbetar i Stockholms domkyrkoförsamling.

Seminariet inleddes med att de tre panelisterna fick ge ett teologiskt perspektiv på vad Gud tycker om alkohol utifrån deras perspektiv. Ulf utgick från ett mer lutherskt och katolskt perspektiv och berättade om diverse bibelcitat där vinet står i centrum och hyllas, och att Evigheten ska vara ett ständigt pågående gästabud med fet mat och gott vin. Detta är även något Jesus tar fasta på då han ständigt delar måltider tillsammans med dem han möter. Ulf lyfte dock också några platser där bibeln pratar om berusning, vilket inte ses som något positivt. Det är alltså skillnad på att bruka vin, vilket alltid är positivt, och att dricka sig berusad, vilket alltid är negativt.

Anette, som intog ett mer frikyrkligt perspektiv, berättade om Johannes Döparen. Han tog avstånd från berusande medel just för att han skulle komma närmre Gud, vilket används som ett teologiskt argument för nykterism bland kristna. Även Anette förde fram de negativt beskrivna styckena om folk som raglar av berusning. Dessutom är ett argument att avstå från alkohol som en solidaritetshandling, att älska sin nästa.

Inom Islam handlar ens gärningar och handlingar om att värna och skydda religionen. Att avstå från alkohol är en del av detta. Men för de första muslimerna fanns inte detta förbud mot alkohol. Det infördes i flera steg, från att inte vara berusad under bön till att helt avstå från all alkohol (precis som spel om pengar förbjuds). Levnadsreglerna om fattar även att avstå i liten mängd det som kan vara skadligt i stor mängd – därför går det inte att dricka t ex en lättöl. Det är inte heller enbart själva drickandet som är förbjudet, utan även till exempel att vistas i sammanhang där alkohol förekommer. Därför exkluderas praktiserande muslimer från många sammanhang i Sverige, eftersom det finns en stark alkoholnorm här.

Den första frågeställningen kretsade omkring om alkohol är något som diskuteras i respektive sammanhang idag. I den svenskmuslimska kontexten är ämnet fortfarande ganska känsligt att prata om. Inställningen är att det borde vara så självklart att ingen dricker att det inte ens behöver diskuteras, därför pratas det heller inte om. Inom Svenska kyrkan i stort finns ingen diskussion om alkohol i ett större perspektiv, för att man aldrig ens sett det som något värt att diskutera. Inom frikyrkorörelsen diskuteras det heller inte så mycket, men det finns en viss medvetenhet om att det skett en förändring inom rörelsen under några decennier. Här finns en viss likhet mellan frikyrkosammanhang och den svenskmuslimska kontexten. Generationsklyftan mellan de äldre absolutisterna och dagens ungdomar är stor i båda rörelserna, därför att det har blivit mer socialt acceptabelt att dricka alkohol  eller i alla fall befinna sig i sammanhang där det brukas alkohol. De äldre utsattes inte för samma sammanhang och har därför svårt att förstå situationen för dagens ungdomar.

Detta ledde in diskussionen på alkoholbruk och missbruk kopplat till skam. Inom islam är det kort och gott individen som klandras för sitt bruk och missbruk. Det är personen själv som inte står emot. Det finns, upplever Mohamed, ingen förståelse för att alkoholism är en sjukdom och att alla inte har förmågan att styra över sin egen alkoholkonsumtion. Detta perspektivet behöver därför föras in i den svenskislamska kontexten för att minska det skamfyllda.

Samtalet rörde sig vidare kring det sociala arbete som pågår i de olika religionerna. Till exempel finns det en stark andlig dimension i tolvstegsprogrammet, det vill säga exempelvis Anonyma Alkoholister. Därför är det vanligt att dessa grupper hålls i kyrkor, men det finns numera även en AA-grupp i Stora Moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm. Kanske kan detta hjälpa till att sänka stigmat kring alkohol i svenskmuslimska kretsar.

Givetvis diskuterades även nattvarden. Inom Svenska kyrkan var diskussionen som störst gällande nattvardsvin med eller utan alkohol som störst under nittiotalet. Nu har många kyrkor, enligt Ulf, bestämt sig för det ena eller andra och håller sig till det. Det finns präster i kyrkan som uttalat kräver vin vid sina gudstjänster, samtidigt som till exempel biskopen i Stockholms stift, Eva Brunne, uttalat har druvjuice på sina egna gudstjänster. I frikyrkokretsar har alkoholfri druvjuice varit det dominerande i många år. Det verkar alltså som om det här finns utrymme för olika tolkningar, det vill säga hur bokstavligt eller symboliskt ordet ”vin” ska tolkas. Tydligt är i alla fall att när, och på vilken plats, nattvarden instiftades var vinet inte likadant som idag, och alkoholkulturen inte densamma som i Skandinavien.

Det finns uppenbarligen många aspekter av Gud och alkohol som är intressanta att diskutera.Det framstår också emellanåt, som i andra fall kopplat till religion, att det Gud tycker också blir beroende av vad människorna i den kontexten tycker – vad som nu är hönan och ägget i det sammanhanget.

Vi tackar de medverkande och publiken för detta intressanta seminarium! Kanske kan det komma fler tillfällen inom ramen för Nocturum där ämnet diskuteras.

Senaste inläggen

Lämna en kommentar